Etiketter

Åh nej! Jag håller på att bli sjuk… Tankarna snurrar. Att tvingas stanna hemma från jobbet och vila utan att kunna ta tag i något har blivit till ett fenomen som skapar dåligt samvete, inre stress och oro. Istället för att vila för att överleva har samhället på något sätt förvandlats till att överleva vilan.

Vår kropp är konstruerad för arbete och fysisk ansträngning, men vi behöver också vår vila. I vårt nutida samhälle är det väldigt svårt att uppnå total vila. Vi måste ha tusen saker i huvudet samtidigt och vi blir bombarderade av ett stort överflöd av information varje dag. Vi skall helst vara framgångsrika, lyckliga, ha en tvåsamhet med kärlek över alla gränser, vi skall synas och bli bekräftade på alla sätt och vi skall ha ett hem som glänser som rent guld i solen av all smakfull inredning och och yttre ordning. Dessutom skall vi infinna oss och vara aktiva på alla social medier för syns vi inte så finns vi inte. Frågan är, var finns jag i allt detta?  Är detta något som vi själva väljer för att vi verkligen vill, eller är detta något som vi väljer för att vi vill anpassa oss till vad samhället och omgivningen vill? Är det rädslan för att bli kritiserad och utstött från gemenskapen och rädslan för att känna oss misslyckade som gör våra val?

vilan

Jag menar inte att det är något fel med att passa in i samhället för det måste vi alla göra på ett eller annat sätt. Den frågan jag ställer mig är om du verkligen ger dig själv tiden och vilan till att verkligen känna efter hur du faktiskt vill att ditt liv skall se ut. Att finna tid att vila från alla påtvingade ”måsten-tankar” till både kropp och själ har blivit en bristvara och jag undrar om vi överhuvudtaget längre vet vad det egentligen innebär. Om vi verkligen hade vetat innebörden av vila skulle inte hela vårt avlånga land fyllas av tusentals böcker och företag av olika slag som säljer tjänster och texter fyllda med råd och rön för att lära oss att ”släppa taget” och verkligen vila. Vad har hänt med samhället när vi inte längre kan behärska det mest grundläggande i vår egen kropp? Vad är det vi i själva verket strävar efter? Vad är det som är så viktigt i vår strävan framåt att vi är beredda att spela rysk roulette med vårt liv som insats?

Vilan är inte bara nödvändig för att överleva kroppsligt och hålla borta sjukdomar, den är också nödvändig för själen. I vilan finner vi harmonin, vi finner livsglädjen, vi finner den själsliga hälsan och det viktigaste av allt, vi finner svaren som vi söker efter. Hur många gånger går vi inte omkring och grunnar på ett problem. Hjärnan går på högvarv och vi håller fast problemet i tanken olika hårt beroende på hur stort problemet är. Vi kan nästan förtära oss själva för att hitta en lösning, men vi finner ingen lösning för ”vi ser inte skogen för alla träden”. Det är först när vi ger upp och släpper taget om problemet som lösningen kommer till oss på ett eller annat sätt. Det vill säga det är först i den verkliga vilan som lösningen kommer till oss. Det är likadant med våra inre önskningar och drömmar. Så länge vi håller för hårt i dem blockerar vi för möjligheterna att förverkliga dem. Det är även här först i vilan där vi släpper tanken fri som möjligheterna kommer till oss.

Så varför tar vi inte mer vara på vilan? Varför har vi skapat ett samhälle där vi egentligen mer eller mindre förgör oss, ett slags moment 22… En strävan efter lycka och välgång med en dold innebörd.

vilan1

Tiden är vår mest värdefulla tillgång, tiden är räknad och en dag tar tiden slut för oss alla.
// Maria Lindbom

www.marialindbom.se

 

Annonser